As good as it gets?

En munter samling med en mamma-gäst samlades framför den säsongsbundna, sedan länge falnade, elden. Stekt spätta inmundigades av majoriteten (3). En åt hamburgare. En passade på maten men inte på att dricka två öl enär detta var den sista kvällen innan sista torsdagen som hemmamamma.

Men för att vara mer rakt på sak:
Hur i hela friden kan Turboapa vara så allmänbildat så att vi allt som oftast kravlar över 20-strecket (idag: 21, max ca 26) och stundtals vinner när vi är så in i bängen okunniga på samma gång? Dumskalleföljetongen är nog Mickes och Åsas kompletta okunskap vad gäller zoologi. Sedan tidigare vet vi att de har svårt att med däggdjur (mammal, good and evil in litterature- remember? Mickes förslag: spider, Åsas: eagle). Idag var det dags för Micke att antibriljera med svaret dolphin på frågan om vilken fisk som kan gripa tag i saker med sin stjärt. När detta underkändes av övriga lagmedlemmar föreslog han späckhuggare. Maria hade rätt och skrev sjöhäst. Fast på engelska. Det var viktigt.

(Men å andra sidan visste Micke att Belsebub betyder Lord of the Flies. Vissa andra var inne på en betydligt nyare boktitel som inbegriper ett särskilt klädmärke)

Bodil hann vare sig med British museum eller Louvren på en dag, så det var hugget som stucket när det kom till att nämna huvudstaden som stoltserade med största museet. Vi valde fel och skrev London.

Nu knyter jag ihop denna förvirrade säck med att bedöma dagens laginsats utifrån Svenska simförbundets medaljer: Turboapa får JÄRMÄRKET
Simning i magläge: Simma 50 meter i magläge på djupt vatten = Klarade över 20 poäng
Simning i ryggläge: Simma 25 meter i ryggläge på djupt vatten = (Lite svårare) Nästan full pott på kolumn två, vår vanligtvis svagaste spalt.
Flytning: 1 minut eller 10 meter = (Göteborgaren i mig motiverar så här): Marias mamma var med och hade läst bl.a. Aftonbladet.
Dyk: Dyk från kanten på djupt vatten.(Fortfarande på västkusten): Vi djupdök verkligen när det diskuterades vilken sprit aussierna drack i Turkiet. Micke sa rätt men vi skrev fel.

Således - inte tiptop men väl värt en medalj av inte-så-värst-ädel-valör

25 april - Let's Learn!

Ojojoj

Hurra hurra hurra hurra hurra hurra hurra! För Åsa, Toft, Maria, Bodil, Peter, Micke och Johan! Och Anna är med oss i anden, som vanligt.

För första gången lottade vi en rangordningsfråga - och se det funkade så himla bra så (Kvällens 2 Mest Förnäma Poäng)! Och fastän vi missade ett årtalspoäng, och fast vi inte kom på rätt däggdjur (Micke var inne på spindel och Åsa på örn...) så knäckte vi Meghan (ja, för att inte tala om alla andra lag i hela lokalen).

Det gick så bra också fast vi var så många! Men vi satt bra, och vi var lugna och avslappnade och fattade ganska okomplicerade beslut. Ni som funderar över sport vanligtvis kan väl göra nåt slags analys. Vad gjorde vi rätt, förutom att vi kunde grejer?

Efteråt. Utanför.
Maria: Vänta nu vad var det jag tänkte på...
Peter: Men nu behöver vi ju inte tänka mer idag!

Johan har för övrigt gjort en intressant iakttagelse. Det finns ett lag (hette de Påse?!), som bara omnämnts två gånger. Förra gången vi vann, då de blev tvåa. Och den här gången vi vann, då de blev tvåa. Hmmmmmmm...... Spooky. Better watch our backs.

Ett speciellt tack till vår suppleant Toft, som blir med oss ett tag framöver. Det är vi glada för.

Nästa vecka har jag med mig gästapa i form av min lilla mamma.

Rättning i leden

Nu är det onsdag och flamset är över. Alla rätt spar vi tills det verkligen kniper, i kväll räcker det med att vinna. Jag dyker upp i förtid (sexåtrettisch) om jag får sällskap av mer levande varelser än de döda på min tallrik.

18 april 2007

Another one bites the dust?

Premiär-brunch

Jaha. Äntligen fick man så delta i det vetenskapliga experiment som stavas v - a - d - h - ä - n - d - e - r - o - m - m - a - n - k - o - r - s - a - r - a - p - o - r - m - e - d - p - s - y - c - h- o - n.

Men first things first. Anna var där! Vilken oväntad bonus. Nu är hon borta en lång stund framöver, men vi är alla trygga i relationen, och vet att hon alltid finns med oss i hjärtat. Och sen är hon tillbaka.

Ett biexperiment var ju det här med själva brunchen. Skulle den som inte äter kött få något att äta? Jodå. Ägg, stekta champinjoner, vita bönor i tomatsås och raggmunkar. Jag som lätt blir modstulen och känner mig diskrimerad i såna här situationer var helt nöjd. Den bleksiktiga tomatsåsen gjorde ju också att maten inte blev helt monokrom, som annars brukar bli fallet när man ställer sig utanför köttfärgskalan. Sextifem kronor. Åt man kött fanns det ingen ände på allt salt och flottigt och rosaskimrande man kunde få i sig, tyckte jag det såg ut som.


Så musikkrysset. Med Bryan. På bilden ser ni tre fjärdedelar av det hybridlag (A Match Made in Heaven) som deltog i experimentet. Vi tyckte det var lite väl lätta frågor (men som ni ser i det övre högra hörnet av bilden tyckte inte alla det tydligen). Jag var för övrigt så uppspelt vid rättningen att jag glömde bort att fota kontrollgruppen (Cheetah 75) bredvid oss.

Som ni ser gick det inte att låta bli eftermiddagsölen. Den var god.


Inte var det många lag på plats, inte, men resultatet av experimentet var ändå intressant: hybridlaget fick helt enkelt alla rätt. Det fick inte kontrollgruppen (ni ser själva på bilden av deras korsord. Det finns luckor. Och "GRANITE" skulle vara namnet på Keitels rollfigur i Reservoir Dogs. Hmmm). Jag vet inte, men jag tycker ändå det är värt att upprepa:
HYBRIDLAGET HADE ALLA RÄTT.

Två bokstäver hade vi fel, men domarn dömer, och who are we to complain?

Jag vill göra det igen! Jag vill experimentera varje gång! Olika konstellationer! Renrasigt och blandrasigt. Helt intressant.

Och till psychohalvan i söndagens hybridlag: tyckte ni vi verkade smarta? Ni anar inte hur mycket vi mörkade vidden av våra kunskaper och insikter. Vi maskade så det nästan är pinsamt. Och, for your information - Bodil hade lätt fått alla rätt på egen hand.


Bodil dricker vin ur sitt barns apmugg. Ni har inte en chans.

Rapport

Micke, Maria och Bodil hade det så avspänt och trevligt och nertaggat att de liksom glömde att resonera kring frågorna. Hahaha. Antingen kunde vi, eller så skrev vi ner det första förslag som dök upp. Inga luckor, ingen stress. Nog hade det gått några poäng bättre om vi hade tänkt till lite. Men det var skönt på nåt sätt.

Här är faktiskt en lista på allt vi inte kunde, så kan vi ju försöka reda ut hur vi hade stått oss om fler apor varit på plats (ja, eller om de närvarande aporna TÄNKT LITE, men ni fattar). Räck upp en hand den som inser att de hade kunnat hjälpa till (utan att googla, så klart):

• Hur många brittiska soldater satt gisslan i Iran? (Bodil tyckte rätt svar, jag ett annat, och Micke ett tredje. Enligt kvällens avslappnade logik tog vi medeltalet. Det var fel gjort).
• Nike och Reebok bråkar om en sko - vad är det för speciellt med den? (Det var multiple choice. Och vi tänkte inte två steg)
• Vilken klocka gör George Clooney reklam för? (déja vu?)
• Vilket land producerar mest solkraft i världen? (Micke: "Hmm... antingen ett soligt eller högteknologiskt land". Vi valde fel)
• En CD-skiva i mjölk - hur beter den sig? (Det är så man svemmar. Tim alltså)
• Vilket är det allra allra största företaget på amerikanska börsen? (Var det väl?)
• Vilket land kom Nostradamus från? (Usch så korkat)
• Varför är en snickarpenna platt? (usch)

18,5. De flesta (inkl pjättar) hade 20,5. Vinnarna (Simple minds) 22, typ.

Dagens poäng, både vunna och förlorade, kretsade kring Bodil, tycker jag. Två poäng trasslades ju bort trots hennes förslag som visade sig vara de rätta. Men vi har henne (eller Fakta-kalendern?) att tacka för en viss Nobel-pristagare (för OCH efternamn), och vetskapen om att BA tappar bort mest bagage. Micke var som vanligt chef över de engelska ordlekarna, och Maria kunde populärkulturikonsskvallret.

Dagens citat, när Maria tog en datavärldsrelaterad grej innan Micke gjorde det: "Nu får jag nog lämna tillbaka min doktorstitel."

Man kan ju tycka att det är en mycket konstig taktik att blotta sina luckor för motståndarna på det här sättet, men det tar vi igen på söndag ser ni. De som känner sig manade dyker helt enkelt upp på det nya spektaklet BRUNCH PÅ PICKWICK på söndag klockan 13.00, då vi slår oss ihop med pjättarna och analyserar DERAS svagheter och styrkor. Störst prestige blir väl att sälja in ett gemensamt bandnamn.

2 apor och 1 pjätt är säkra på att dyka upp. Två av dessa äter inte kött, och ser därför hårt fram emot en måltid antagligen bestående av ägg och potatis. Mmmm.

Tagga ner!

Nu tar vi och slappnar av ikväll, ok? Det är Tim, eller Meghan, och det kommer vara en massa tradiga gissefrågor. Rangordningsfrågor. Men det är ok. Vi får se det som träningsmatcher. Och övning i rangordningsstrategi. Sen slår vi till om några veckor när det är Stephen igen. Vänta bara.

Hur är det mj - ska du gnönrrrarla ikväll eller vad?

Anna - vi längtar efter dig så!

Jag dyker upp före åtta på't ungefär.

Måste vi tänka om?

Om inte ens de som vinner har 20 poäng - då måste väl minst-20-poäng-regeln tillfälligt upphöra?

Vi hade 17 poäng, vilket i sammanhanget var helt respektabelt. Det räckte inte till pallplats, men vi hade mer än pjättarna iallafall.

Vi kunde en massa bra saker. Några saker missade vi, vilket var störigt eftersom vi var dem på spåren - de bara kom inte ända fram ur bakhuvudet. Ingen miss var så där riktigt pinsam.

Bodil och Maria lyckades inte riktigt plocka fram namnet på skådisen som spelade Mike Hammer (och i Mistrals dotter spelade han väl själva Mistral, eller?). O'Keefe? Keith? Stacy Keach var det ju. Jag tycker vi var ganska nära.

Det var ett roligt och svårt quiz. Snabbt gick det, inga rökpauser där inte. Jag tycker faktiskt att vi borde ha fått vinna. Men flera gånger lyssnade vi helt enkelt inte tillräckligt noga.

Veckans ickepoäng måste väl vara att man skulle namnge de tre monkeesarna förutom David Jones. Johan drog tappert tre namn ur sin inre hatt, men det funkade inte riktigt.

Jag hävdar dock att vi hade kommit på bättre plats om inte Bryan gett för mycket info på en fråga. Först på sista frågan kom det låttextläsning. Men istället för att recitera första versen, så läste han första versen OCH REFRÄNGEN, DÄR TITELN FANNS. Åsså skulle man bara säga vilken grupp det var. Jävla skit. Fast det kan väl inte ha varit så jättemånga som kunde ens det. MEN ÄNDÅ.

På baksidan av omslaget till deras Greatest Hits så hade de JÄTTEKONSTIGA byxor på sig. Benen var liksom väldigt smala, hela vägen ner. Det såg ju bisarrt, och lite spännande ut. Stuprör, upplyste min ett år äldre bästis mig om att det hette. Stuprör.

Den mystiska jätteapan

Två meter hög. Större än en gorilla, men ser ut som en chimpans. Smyger iväg i skogen om man närmar sig. I Kongo. Huu.

Onsdag 4 april är det dags för Bryan igen. Maria, som missat hans TVÅ SENASTE låttextlek-kvällar är så jävla garanterat på plats, tillsammans med två extraapor: lillasyster Eva med kompis Jenny.