25 april 2007
As good as it gets?
En munter samling med en mamma-gäst samlades framför den säsongsbundna, sedan länge falnade, elden. Stekt spätta inmundigades av majoriteten (3). En åt hamburgare. En passade på maten men inte på att dricka två öl enär detta var den sista kvällen innan sista torsdagen som hemmamamma.
Men för att vara mer rakt på sak:
Hur i hela friden kan Turboapa vara så allmänbildat så att vi allt som oftast kravlar över 20-strecket (idag: 21, max ca 26) och stundtals vinner när vi är så in i bängen okunniga på samma gång? Dumskalleföljetongen är nog Mickes och Åsas kompletta okunskap vad gäller zoologi. Sedan tidigare vet vi att de har svårt att med däggdjur (mammal, good and evil in litterature- remember? Mickes förslag: spider, Åsas: eagle). Idag var det dags för Micke att antibriljera med svaret dolphin på frågan om vilken fisk som kan gripa tag i saker med sin stjärt. När detta underkändes av övriga lagmedlemmar föreslog han späckhuggare. Maria hade rätt och skrev sjöhäst. Fast på engelska. Det var viktigt.
(Men å andra sidan visste Micke att Belsebub betyder Lord of the Flies. Vissa andra var inne på en betydligt nyare boktitel som inbegriper ett särskilt klädmärke)
Bodil hann vare sig med British museum eller Louvren på en dag, så det var hugget som stucket när det kom till att nämna huvudstaden som stoltserade med största museet. Vi valde fel och skrev London.
Nu knyter jag ihop denna förvirrade säck med att bedöma dagens laginsats utifrån Svenska simförbundets medaljer: Turboapa får JÄRMÄRKET
Simning i magläge: Simma 50 meter i magläge på djupt vatten = Klarade över 20 poäng
Simning i ryggläge: Simma 25 meter i ryggläge på djupt vatten = (Lite svårare) Nästan full pott på kolumn två, vår vanligtvis svagaste spalt.
Flytning: 1 minut eller 10 meter = (Göteborgaren i mig motiverar så här): Marias mamma var med och hade läst bl.a. Aftonbladet.
Dyk: Dyk från kanten på djupt vatten.(Fortfarande på västkusten): Vi djupdök verkligen när det diskuterades vilken sprit aussierna drack i Turkiet. Micke sa rätt men vi skrev fel.
Således - inte tiptop men väl värt en medalj av inte-så-värst-ädel-valör
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hahahahahah
Det heter väl järnmärket?
Den freudianska felskrivningen är ett järtecken. Stora, stora dåd kommer att ha vårt namn inristat i sig för evigt.
jajamensan maria, alla rätt som vanligt.
För övrigt: sjukt beroendeframkallande: http://people.reed.edu/~mcphailb/applets/set/
Skicka en kommentar